Seven sunny days

Ingen snö, mycket folk, men en jäkla massa sol. Det är ungefär så det har sett ut nu de senaste sju dagarna. Jullov, public holiday och college week, är några av de faktorer som bidragit till att den stora folkmassan, som mot deras vilja, vistats på berget. Men lika gla' är vi för de, men gladast är nog träden.

Det är inte bara solen som har smygit sig på, det har även plusgraderna gjort. I flera dagar, närmare sju bestämt, har det varit två siffriga plusgrader och strålande solken och havsblå himmel. Detta väder har dock kommit med en, för en del, negativ effekt, men för andra ganska positiv. Den har nämligen orsakat/bidragit till att alkoholkonsumtion ökat radikalt.

Men självklart har solen inte enbart bidragit/orsakat till en ökad alkoholkonsumtion, den har också bidragit till en hel del skidåkning och ett intensivt arbetande på googlebrännan. Dock har googlebrännan inte hunnit ta form ännu eftersom solen fortfarande står så pass lågt. Att detta väder kommit redan i januari är oerhört ovanligt och de lokala gamlingarna förundras över detta och skyller allt på de ungas ständigt körande av snöskotrarna. Vi akademiker tror däremot att det inte enbart är snöskotrarnas fel, utan även Nya Zeelands fårs febrila pruttande.

Detta solsken kom även med en trevlig överraskning. Det gav oss inte enbart värme utan också Johannes. Johannes är nu vår nya roomie för två hela veckor framöver. Han kom som en uppenbarelse när vi inte såg annat än mörker i våran, då, ekonomiska situation. Detta är nu löst och vi ser nu ljuset några veckor framåt, tills nästa hyra skall betalas. Johannes är en glad spelande uppsala hippie som sprider glädje över Creekside. Hans vision här i livet är att genom sina toner sprida lycka och fred till hela jordens befolknig. Johannes flitiga spelande har även smittats av sig på Jonas, vilket har lätt till att han nu tror att han skall erövra världen med sin enastående sångröst och hans otroliga skills på gitarren.

Även Johannes skall rikta näsan mot söder och bege sig ner mot centralamerika för att möta upp sin bedårande flickvän och sedan bege sig tillbaka till Umeå för att göra mamma och pappa stolta genom att fortsätta sin doktorsavhandling inom hippiens historia.

Peace Love & Understanding

De tre vännerna och Johannes

R.I.P. Felix

En dryg vecka efter att vi firat in det nya året tillsammans så var det dags för vår reskamrat Felix ”Mackkvack” Maupoix att dra vidare på nya äventyr. Han lämnade oss en kall januari morgon sådär runt fem på morgonen. Han skulle ner till Seattle för att sedan bege sig ner och testa lyckan, som så många andra, i Änglarnas stad L.A. Lycka är inte nödvändigt vis rikedom och berömmelse, för Felix är lyckan i L.A att cruisa runt med en riktigt pimpad kaffevagn och sälja kaffe och andra godsaker till rika amerikaner. Men vi är alla glada så länge vår fjärde medlem i Whistler familjen är lycklig.

Res. In. Peace. Felix

X-mas á la Schweden style..

Jag vet att ni alla har suttit hemma och väntat på ett nytt fräscht inlägg på bloggen. Bättre sent än aldrig så har vi nu satt oss här och ska skriva så att pennan glöder eller i detta fall tangetbordet brinner upp. Så nu kommer ni väldigt snart kunna läsa what trouble we been up to på senaste tiden och pusta ut och fortsätta era liv som har varit på standby under tiden vi har pausat bloggen.

Julen firade vi tillsammans med "familjen" och Karin, Freud, Jonas syster My och hennes kanada sidekick Rebecka, på ett så liknande svenskt vis vi kunde uppbringa här i Kanada. Vi måste ta tillfället i akt att uttrycka vår enorma tacksamhet till alla föräldrar som bidragit med sill, ahlgrens bilar, pepparkakor m.m... som hjälpte till att skapa den julstämning vi alla är vana vid. Vi bestämde att alla skulle dra lott om vem vi skulle köpa julklapp till, på detta vis så blev det rättvist och alla fick en present var. Alla blev väldigt nöjda med sina presenter och julen fortsatte sedan i alkoholens tecken.

NEW YEAR 2008/2009

Tiden mellan jul och nyår flög förbi då det är "the busiest period on the hill" och även i byn. Nyår kom och vi hade ingen aning om vad vi skulle göra, utgång i byn på någon av nattklubbarna var inte att tala om då endast inträde var gick loss på sisådär 125 dollares och det gick inte riktigt ihop i nästa års säsongarbudget. Vi hade i alla fall bestämt att vi skulle käka middag tillsammans, vilket resulterade i en 12 manna stark skara som alla samlades hemma hos Karina (här)Berg där mat och dryck förtärdes i måttliga (maten) till stora (drycken) mängder.

Vi har hela säsongen levt med mottot att allt löser sig, det började med boendet och sen har det fortsatt så resten av tiden. Denna teori fungerade även såklart på nyår. Genom värdinnans roomies blev vi under kvällen underättade om att en hemmafest skulle äga rum bara 100 meter up the street. Vi bestämde oss rätt snabbt att DIT SKA VI.

Vi kommer fram till huset, där festen skulle vara, som från utsidan inte ser ut att vara så ball, men va fel vi hade. Innanför dörren möts vi av den sjukaste hollywood film festen någonsin. Det var lika packat som på Bills på en onsdagkväll. För er som ej spenderat tid i Whistler innebär en onsdagskväll på Buffalo Bills att det knappt går att röra sig. Folk stod överallt, på borden, stolarna, i trapporna, ja till och med hängde i granen. Med andra ord Var det helt INSAAAAAAAAAAANE!

Det nya året började kanske inte lika väl som det tidigare slutade, det vi menar då är förstås dagen efter nattens långa firande. Värst var det för William och Olivia som båda behövde jobba klockan 10 respektive 11 dagen efter. Det var bara ännu en av de många dagarna då en långtradare först kört över en och sedan backat tillbaka och gjort likadant om och om igen. Men som alla vet har man ingen annan en sig sjäälv att skylla (möjligtvis sina kompisar).

Se detta som några visa ord från oss här i Whistler och fortsätt att göra det ni är bäst på, vad det nu fan skulle vara.

peace out

"Man börjar ju med en halv sjuttis, det är ju inte så mycket" Jonas